Från forntid till framtid- Tandmysteriet
MAXIV, ESS, Science Village och Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center. Ett projekt finansierat av LEADER Lundaland
Under 2018-2021 genomfördes ett omfattande Leader-projekt i Uppåkra. Syftet var att bidra till utveckling av Uppåkra som destination i allmänhet och pedagogisk innovation i synnerhet. Tandmysteriet var en av delmomenten i detta projekt. En sammanfattning av hela projektet hittar ni här, och mer om Tandmysteriet står att läsa nedanför.
Tandmysteriet
Tandmysteriet kan sammanfattas som ett hisnande arkeologiskt detektivarbete som tar oss från Uppåkras mörka mylla vidare in i framtidens forskningsanläggningar.
Detta unika, pedagogiska forskningsprojekt, går ut på att tillgängliggöra avancerad vetenskap på ett nyskapande och inkluderande sätt. I projektet vill vi stimulera barn och unga till att få upp intresset för högre studier, genom att låta dem vara delaktiga i de naturvetenskapliga analyserna av deras egna arkeologiska fynd.
Och det är inte vilka naturvetenskapliga analyser som helst. På Max IV och snart även på ESS, i Lund, finns framtidens teknologi. Denna teknologi, som är ytterst eftertraktad och begränsad för forskare generellt, har upplåtits speciellt för att eleverna ska få tillträde bakom ”vetenskapens kulisser”.
I Sparbanken Skånes arkeologiskola får tusentals elever möjligheten att göra nya arkeologiska upptäckter varje år, och därmed tillfoga kunskap om den enorma bosättningen och de människor som en gång levde här. Två av de fynd som gjorts av elever är tänder; en mjölktand från ett barn mellan 8-12 år gammalt, och en sliten tand från en vuxen person. De två klasser som gjort respektive fynd, har ställt en rad frågor som de nu önskar få besvarade av forskarna. De har även skrivit sina teorier om vad som hände de båda personerna då deras tänder hamnade i Uppåkras jord. Med andra ord, Tandmysteriet är initierat, frågorna är ställda, och detektivarbetet är i full gång!
Analyserna ägde rum under vintern 2020 och projektet filmas och klipps under 2020/hösten 2021.
Elev-arkeologerna
Ines
Ines från Nyvångskolan i Dalby hittade den mjölktand som nu har analyserats på MAX IV i Lund. Foto: Rebecca Fredriksson
Yocef
Yocef från Balderskolan i Staffanstorp hittade en sliten kindtand från en vuxen person. Tanden skickades till ESS systeranläggning ISIS i Oxford där den nu har analyserats. Foto: Victoria Edling
Analys på ESS
10/9 2020
Inför att Yocefs tandfynd skulle skickas till ISIS i Oxford behövdes en röntgentomografi göras av tänderna. Detta för att vi ska kunna jämföra de olika teknikerna och hur de kompletterar varandra.
10/9 2020
Inför att Yocefs tandfynd skulle skickas till ISIS i Oxford behövdes en röntgentomografi göras av tänderna. Detta för att vi ska kunna jämföra de olika teknikerna och hur de kompletterar varandra.
10/9 2020
Röntgentomografin genomfördes av Stephen Hall som arbetar på 4D Imaging Lab vid Lund University (Division of Solid Mechanics) och som director för LINXS (Lund Institute of Advanced Neutron and X-ray Science.
4/12 2020
Möte med forskare och kommunikatörer från ESS, ISIS- Neutron and Muon Source, samt Symbal Communikation inför analysen av Yocefs tand i december.
4/12 2020
Möte med forskare och kommunikatörer från ESS, ISIS- Neutron and Muon Source, samt Symbal Communikation inför analysen av Yocefs tand i december. Nu avvaktar vi all data från ISIS, som sedan ska tolkas av professor Torbjörn Ahlström, osteolog (benexpert) vid Lunds Universitet. Filmprojektet pågår under våren.
Analys på MAX IV
24/1 2020
Möte med forskare och representanter från MAX IV om vilket av elevernas många fynd som var mest lämpligt för analys på MAXIV.
Oktober-december 2020
Lina Gefors ställdes inför en stor utmaning då hon skulle ta ut prover från tandmaterial. För att kunna borra krävdes en liten kniv av diamant, då emaljen i tanden är mycket hård att tränga igenom. Provet som analyserades var 0,5-1 mm stort då det skulle granskas på 65 nanometers nivå. Det är i storleksordningen med ett coronavirus – riktigt litet med andra ord!
Oktober-december 2020
Lina Gefors ställdes inför en stor utmaning då hon skulle ta ut prover från tandmaterial. För att kunna borra krävdes en liten kniv av diamant, då emaljen i tanden är mycket hård att tränga igenom. Provet som analyserades var 0,5-1 mm stort då det skulle granskas på 65 nanometers nivå. Det är i storleksordningen med ett coronavirus – riktigt litet med andra ord!
16/12 2020
Sebastian Kalbfleisch, Simone Sala, Karina Thanell, Kajsa Sigfridsson-Clauss och Lina Gestrius deltog under genomförandet av analyserna på NanoMax. Under ett dygn analyserades två tänder; mjöltanden Ines hittade, och en tand från ett nu levande barn som vuxit upp i Uppåkras närområde. Resultaten av det data som nu sammanställs kommer att analyseras och jämföras, för att se vilken typ av ämnen barnen fått i sig. För att kunna se hur gamla barnen var då de fick i sig dessa ämnen, kommer proverna att skickas vidare för så kallad laserablation på Geologen i Lund.
16/12 2020
Forskaren Simone Sala monterar ett av tandproverna på NanoMax. Men innan själva analysen kunde ske, och även under tiden den genomfördes, har en rad forskare på MAXIV varit involverade. Även andra specialister med kompetens inom andra ämnesområden har varit involverade i förarbetet; bland annat osteologer (benexperter), ortopeder som har vana av att borra i ben, Kemicentrum i Lund ,och inte minst Karin Broberg som är toxikolog och genetiker. Karin kommer att analysera all data som kommer ut av projektet.
16/12 2020
Forskaren Simone Sala monterar ett av tandproverna på NanoMax. Men innan själva analysen kunde ske, och även under tiden den genomfördes, har en rad forskare på MAXIV varit involverade. Även andra specialister med kompetens inom andra ämnesområden har varit involverade i förarbetet; bland annat osteologer (benexperter), ortopeder som har vana av att borra i ben, Kemicentrum i Lund ,och inte minst Karin Broberg som är toxikolog och genetiker. Karin kommer att analysera all data som kommer ut av projektet.
16/12 2020
Simone får upp grafer över vilka ämnen som identifierats efter analyserna. Proverna från tanden snittades där den så kallade födelselinjen ligger. Födelselinjen följer tandens utveckling, och därmed vilka ämnen som barnet får i sig under de första levnadsåren. Då tandmaterial tidigare inte analyserats på det här sättet på nanonivå var det ett spännande arbete att komma underfund med var mätningarna i tanden skulle ske för bästa resultat.