Hej! Jag heter Sofia Winge, och jag jobbar som arkeolog för Uppåkrastiftelsen.
Visste du att under åkrarna i Uppåkra ligger resterna efter en av de största järnåldersboplatserna i Norra Europa? Hjälp oss med utgrävningen av den stora boplatsen i Minecraftvärlden, och följ med på en tidsresa för att avslöja mysterierna med Uppåkras fynd! För varje fynd lär du dig mer och mer om Uppåkras historia. Men du kommer också att lära dig mer om olika metoder och tvärvetenskapliga ämnen som vi arkeologer använder oss av för att få kunskap

Åh, förresten, titta gärna in här om du vill träffa mig och mina kollegor – vi existerar även i den riktiga världen!

Hej! Jag heter Mats Fastrup och jag är ordförande för Uppåkras Vetenskapliga råd.

I Minecraftvärlden kommer ni att träffa så kallade NPC:s (Non-player characters). Deras namn och identiteter tillhör riktiga personer, bland annat arkeologer och forskare från det vetenskapliga rådet.  I spelet kommer ni till exempel att träffa på en riktig astronaut! Ni får även träffa forskare inom kognitionsvetenskap, pedagogik, historia, osteologi med mera.

Klicka här för att träffa oss på riktigt!

Hej! Jag heter Micke Hermansson. När jag arbetade som lärare kom jag på något som kallas Dagens grej, eller ”Grej of the Day” (GOTD). Kanske har du redan provat GOTD tillsammans med din lärare? 

GOTD handlar om att försöka lista ut svaret på kluriga ledtrådar, och sedan lära sig något om svaren genom väldigt korta och roliga lektioner. 

Är du redo för mina ledtrådar? Jag kommer att dyka upp i spelet, och ge dig svaren och “Fun facts”. Lycka till!

”Kan vara supermjukt, men också hårdast av allt”

”Luftfylld frukt som kan flyta”.

“Svenskar som kretsar kring jorden”

Hej! Jag heter Pär Widén, och jag är medlem i Uppåkras vetenskapliga råd. Jag är även forskare inom pedagogik. I samarbete med min kollega Per Dahlbeck har vi tittat på vad som händer när elever besöker oss och deltar i Arkeologiskolan på Uppåkra.
‍
Resultatet kallar vi Uppåkramodellen. Modellen betyder ungefär att man lär sig mycket mer om man blir nyfiken på något och vill engagera sig. Det kan man till exempel bli om man får vara med på riktigt i ett projekt och göra skillnad, som i Arkeologiskolan, där man får vara med och göra riktiga upptäckter. Titta gärna på en film om Uppåkramodellen här om du vill veta mer!

Järnålderns Uppåkra existerade i över 1100 år. Det gör boplatsen unik i Skandinavien.
I det här spelet kommer du att göra tidsresor till de fem olika Skandinaviska järnåldersperioderna. Dessa kallas förromersk järnålder, romersk järnålder, folkvandringstid, vendeltid och vikingatid. Om du vill veta mer om vad som hände under detta årtusende, läs mer om vad historikern Dick Harrison har att säga!

Hej! Jag heter Dick Harrison och är professor i historia. Jag växte upp nära Uppåkra, och platsen har varit speciell för mig ända sedan jag var barn.

Jag är expert på Europas historia och vill visa varför forskningen om Uppåkra är så viktig – och varför många borde få ta del av den.

Uppåkra grundades runt år 100 f.Kr. och övergavs tusen år senare, under det vi kallar järnåldern. Under den tiden hände mycket i världen:
Det Romerska riket växte och föll, kristendom och islam växte fram, och länder som Frankrike och England började bildas. I slutet av järnåldern gav sig vikingarna ut på sina resor.

Vad är det? Järnåldern? Det har jag aldrig hört talas om.

Järnåldern har fått sitt namn från metallen järn. I Skandinavien lärde sig människor att använda järn ungefär 500 år före Kristus. Järnåldern varade ända till 1050 efter Kristus, då medeltiden började.

Att kunna använda järn var en av de viktigaste sakerna som människan lärde sig. Järn är starkt och håller länge, och det var billigare och lättare att göra än brons, silver och guld.

Med järn kunde man göra nya verktyg, redskap, vapen och saker att använda på gården. Det gjorde livet enklare och arbetet snabbare.
En annan bra sak var att järn fanns här i Skandinavien, så man behövde inte resa långt eller köpa det dyrt från andra länder.

Hej! Jag heter Susanna Broomé, och jag är expert på hur människor klädde sig under järnåldern.
På Uppåkra har inga tygrester bevarats, men vi kan ändå lista ut hur kläderna kan ha sett ut genom att titta på fynd från andra platser i Skandinavien.

I spelet är byborna, de rika och andra figurer klädda efter den tid de kommer ifrån. Här är några exempel:

-Förromersk järnålder (Uppdrag 1):
Kläderna var ofta grönrutiga, gula, orangea, och ibland röda eller blå.

-Romersk järnålder (Uppdrag 3):
Rutiga mönster blev ovanliga. Man började färga med växten vejde, som gav en blå färg. Blått var därför extra populärt.

-Folkvandringstiden (Uppdrag 4):
Kläderna var oftast enfärgade, men människor började använda fina, färgglada brickband som dekoration.

-Vendeltiden (Uppdrag 5):
Ljusa färger var moderna. Män bar kaftaner med snedknäppning, och krigare hade praktfulla hjälmar – precis som i spelet.

-Vikingatiden (Uppdrag 6 och 7):
De rikaste kunde köpa importerat silke.
Kvinnor bar raka kaftaner, och rika män kunde bära ringbrynjor.

Hej! Jag heter Håkan Aspeborg, och jag leder utgrävningarna på Uppåkra tillsammans med arkeologer från Lunds universitet.
Just nu gräver vi fram flera hallbyggnader – stora och fina hus där härskarna bodde. Under de kommande åren kommer vi att få veta ännu mer om Uppåkras hemligheter.

I spelet är ett av uppdragen att bygga härskarhallen i Minecraft. Du kan också vara med!
Läs mer nedanför om vad vi har hittat, så att du kan göra din egen version av byggnaden.

Den tolkning som liknar verkligheten mest vinner tävlingen!
Skicka ditt bidrag till sofia.winge@uppakra.se som en skärmdump eller bild.
Kom ihåg att också berätta varför du valde just de material och former du använde.
Vinnaren avslöjas 2027!

Använd informationen nedan för att göra din egen tolkning av hur byggnaden kan ha sett, och vilka föremål som fanns där inne!

Till exempel:

Välj byggnadsmaterial. Skriv ned varför du valt det materialet baserat på fakta och vad du kunnat hitta om andra byggnader från den här tiden i södra Sverige.

Den här uppgiften triggar ofta igång frågor. Hör gärna av er med era frågor till sofia.winge@uppakra.se

‍Vad vi vet hittills (2026):

Takbärande stolpar:I botten av hålen där de satte ned stolparna som bar upp taket, har det hittats stora stenar. Dessa stenar stöttade upp de stora stolparna. Vi vet inte vilket material stolparna var gjorda av, men ek är ett hållbart material som kan ha använts

Tak:Så här långt har inga fynd hittats som avslöjar vad taket var gjort av. Men hustaken under järnåldern var ofta gjorda av halm eller vass.

Väggar:
Delar av väggarna har hittats. De var gjorda med så kallad lerklining, det vill säga, man tvinnade vidjor (grenar) som täcktes med gulaktig lera som torkade och blev hård.
‍
Golv:
‍Golvet var också gjord av samma gulaktiga torkade lera.

Fynd:
Fynden i huset visar att människorna som bodde här var rika. Det var härskarfamiljens byggnad! Det har hittats föremål av guld och silver såsom broscher (fibulor) och mynt. Många vackra glasskärvor har en gång varit lyxiga skålar och bägare. Det var bara de rikaste som hade råd att byta till sig importerat glas! De använde även bägare och skålar av keramik, och stora lerkrukor som användes för att förvara mat och säd.

‍Vad satte de på bordet?
‍Tonvis av djurben, avfall från stora fester har hittats och utanför huset. Människorna åt bland annat kött från svin, får, get, häst, ko och fisk. De drack förmodligen öl som bryggts i de stora ugnarna som hittats på Uppåkra. De åt också kål, majrovor och morot, och använde dill och persilja till maten. Dessa växter hade importerats från romarriket och var lyxvaror vid den här tiden.

Förkolnad säd:
Förkolnade korn som hittats i byggnaden visar att människorna förvarade stora krukor med säd i huset. Kanske var detta delar av matförrådet inför vintern?

Björnklor och tänder:
På golvet i byggnaden har det hittats björnklor och björntänder. Detta kan vara resterna efter en stor björnpäls, som en gång låg på golvet.  

Hej! Jag heter Torbjörn Ahlström, och jag är professor i osteologi. Det betyder att jag är expert på benmaterial. Om ni har några frågor om vad människorna mer kan ha ätit, eller kanske vilken typ av analyser vi har gjort för att få svar är det bara att fråga mig!

Om ni har andra frågor till Håkan, mig eller något annat ni är nyfikna att veta mer om, skicka ett mail till sofia.winge@uppakra.se så skickar hon vidare frågan så att den hamnar rätt till oss!